VÅR UTFODRING

Det här med utfodring är verkligen ett kapitel för sig och så även här. Jag tror att vi alla har olika ideer om det och här får du ta del av det vi tror på. Förr i tiden när hönsen var lika självklart på gården som katten och pigan var det nog ingen som funderade över hur hönsen fick i sig mineraler och vitaminer, om de hade svag benfärg eller ljusa kammar. Idag är vi mer medvetna om detta och strävar ofta efter guldgul gula, vackra klarröda kammar och gnistrande fjäderskrud. Att fodret spelar en avgörande roll är nog de flesta införstådda med. Det spelar ingen roll vad avelsdjuren kan ger sin avkomma om inte avkomman har möjlighet att utveckla sin kapacitet till max. Då är utfodringen av mycket stor betydelse.

Till våra djur står det följande på dagsmenyn

HAVRE OCH KORN

Vi odlar vår egna säd till djuren och är därför säkra på att det är ekologiskt odlat. Havre och korn är djurens basföda och den serveras krossad, för att det ska finnas så mycket näring i säden som möjligt krossar vi bara lite i taget så det är färskt och fräscht, om man krossar ett litet lager så finns det risk att säden härsknar och förlorar mycket av alla viktiga näringsämnen. Vår blandning innehåller ca 50% havre och 50% korn.

LUSERN

Vi vill att våra djur ska få tillgång till grönfoder året runt och har då komit fram till en enkel lösning. Vi serverar hönsen lusern i pelletsform som vi blöter upp i vatten under natten, lusern är enkelt beskrivet ett finhackat hö i koncentratform. I början var de ganska misstänksamma mot "den där gröna kletiga gröten" men nu,de fullkomligt älskar det och står i givakt på mornarna när det är dags för frukost. Dessutom främjar det ben- och kamfärg och ger kycklingarna en mycket bra befjädring i deras uppväxt. Och som om inte det vore själ nog, gulan blir så otroligt härlig i färgen.

VITAMINER

För att vara på den säkra sidan under avelssäsongen ger vi våra djur vitaminer i form av ett flytande preparat som innehåller alla vitaminer en höna kan behöva. Bristsjukdomar är inte roligt att stöta på och om det finns preparat som utplånar risken så är det bara dumt att låta bli. Men man får se upp så det inte blir för mycket av det goda, överdosering av vissa vitaminer är absolut inte bra utan är direkt livshotande för dem.

MINERALER

Brukar vi tillsätta i vattnet med jämna mellanrum, dessutom brukar de själva stå och "kalka upp sig" genom att stå och picka i sig av våra kalkade väggar i hönshuset, mums?!

SAND OCH SNÄCKKAL

Våra djur har självklart alltid fri tillgång till både sand och snäckskal, sanden är jätte viktig och fungerar som hönornas tänder i krävan, om de inte har tillgång till sand så är det jämförbart med att ta ifån dem löständerna! Skulle de inte har tillgång till snäckskal så får man förvänta sig ägg utan skal, alltså, snäckskal är lika självklart i foderstaten som sand.

ANIMALISKT FODER

Har man möjlighet att ha sina höns spatserandes fritt utomhus på sommaren så kan man vara säker på att de sätter i sig en hel del småkryp som insekter och maskar, det ger mycket proteiner som är välbehövligt. Men om de inte har möjlighet att söka sina animaliska proteiner själva så har vi löst det genom att ge dem lite rå blandfärs med jämna mellanrum. Det var samma sak här, först var det mycket misstänksamma men nu älskar det denna delikatess.

ÖVRIGT

Ibland händer det att vi köper färdigfoder och ger våra djur, bara för enkelhetens skull. Men vi ger aldrig värpfoder till våra avelsdjur då det inte rekommenderas om man samlar ägg för kläckning.
Matrester får de i mån av tillgång, till hundarnas stora besvikelse.
Vi har konstaterat att hönor inte är så förtjusta i nya smakupplevelser utan vill gärna kolla in det nya som erbjuds ett par dar innan de vågar prova. Därför brukar vi variera deras mat så mycket det bara går så de inte blir "foderfegisar".
Om du har en trädgård med tagetesblommor så kan du med fördel utfodra dina vänner med dem, de innehåller höga värden av karatenoider, liksom lusern.
Höns ute i det fria ägnar många timmar per dygn åt att söka efter föda, för att försöka återskapa deras naturliga beteende brukar vi kasta in några nävar med hel havre åt dom att söka reda på, på så sätt har de att göra och slipper riskera att bli uttråkade.
Fodermajs ges på sensommaren, hösten. Då blir deras ben gula och fina till utställningen och gulorna blir otroligt gula och fina.